Fyrverkerikunskap














Raketer

Så här skulle en raket se ut om vi delade den mitt itu. Som du ser har den tre olika delar, effektsats, motor och en pinne.

Pinnen fungerar som roder. Utan pinnen skulle raketen bara fara runt på marken. Pinnens längd och grovlek är avpassad till motorns styrka för att raketen skall få en rak bana upp mot himlen.

Längst ner på raketen sitter ett rör; motorn. Det är den som får raketen att lyfta. I röret ligger det hårt packat krut. När stubinen antänder krutet i motorn bildas det ett mycket högt gastryck. Gasen pressas ut genom det lilla hålet i botten (dysan) med en rasande fart och så lyfter raketen.

När krutet inne i motorn är praktiskt taget utbrunnet kommer det att antända stjärnorna som ligger inne i effektsatsen. Nu går det undan, alla stjärnor antänds samtidigt och bildar ett så högt tryck inne i raketen att det antingen trycker ut noskonen eller spränger hylsan. De brinnande stjärnorna kastas ut i luften och bildar t ex en krevad.

Bomber

Först och främst har vi mörsaren, pappröret som bomben ligger i. Den är i högsta grad väsentlig för att bomben skall skjutas upp i luften. Kort sagt kan vi säga att den fungerar som ett kanonrör.

På pappröret finns en stubin som går genom ett stubinrör till en fördröjningsfontän som sitter på bombens lock. Fontänen fräser en stund innan den antänder stubin nummer två som ligger inne i röret. På ett ögonblick antänds hela drivladdningen i botten på bomben.

Nu bildas det ett mycket högt tryck som till varje pris måste ut. Den enda vägen är rätt upp. På så vis skjuts effektsatsen upp i luften (själva bomben alltså). På effektsatsen sitter ytterligare en fördröjning som efter några sekunder antänder stjärnorna. När alla stjärnor inne i bomben antänds bildas ett kraftigt tryck som får bomben att explodera. Baboum! Alla brinnande stjärnor kastas ut på himlavalvet och alla på marken utbrister i ett samfällt OOOOH!

Stjärnor

Det är stjärnorna vi tycker om. Stjärnorna själva är ytligt sett inte så imponerande, men det är här det verkliga fyrverkerikunnandet ligger.

Stjärnorna ser för det mesta ut som små grå kulor. Vid tillverkningen startar man med ett litet runt korn, i de flesta fall ett rapsfrö. Runt kornet börjar man sedan rulla på stjärnsatsen, ungefär som när man gör stora snöbollar. Hela kulan avslutas med ett lager svartkrut som ska sätta fyr på stjärnan.

Stjärnan består av tre huvudbeståndsdelar: bränsle, syragivare och något bindemedel. Det är blandningen av bränslet som avgör hur en stjärna kommer att se ut när den brinner upp. Vill man t ex ha röda stjärnor blandar man i strontium; till blå och gröna effekter använder man t ex kopparsalter osv.

Syragivarna är ämnen som i sig själva inte har någon synlig effekt. De ökar syretillförseln vid förbränningen. Får stjärnan inte tillräckligt med syre brinner den inte som man vill. Bindemedlet skall bara hålla ihop stjärnan.

I princip är det så här de ser ut, men i praktiken skiljer sig stjärnorna åt både till form och innehåll. Det är det som bestämmer utseendet på fyrverkerieffekten.

Batterier

Flera olika raket- eller bombladdningar som är seriekopplade och skjuts iväg en efter en. Kallas också för fyrverkeritårtor.

Bengaler

Illuminatorer, svårt ord. Illuminera betyder att lysa upp. Bengaler brinner med ett starkt färgat sken. Används som bakgrund. Förutom att bengaler är vackra så är de också praktiska. Den som skjuter upp fyrverkeriet ser vad han gör.

Bägare

Fontäner och Romerska ljus. Varianter av pjäser där effekten inte skjuts upp så högt på himlen. Bägare är ett samlingsnamn för den sortens pjäser. I ett romerskt ljus kastas flera effekter efter varandra ett 20-tal meter. Fontäner "sprutar" ut effekten från marknivå.

Kaliber

Kaliber är en fackterm som anger bombrörets diameter i millimeter. Kaliber 100 har alltså ett rör som är 100 mm i diameter.

Krevad

En explosion. När alla stjärnor kastas ut i en stor rund form på himlen så är det en krevad. En mindre krevad kallas brisad. Det finns olika varianter på krevader. Namnet anger vilken effekt som menas.

Några exempel:
Krysantemum där stjärnorna tänds mot periferin.
Peon där stjärnorna tänds från centrum.
Dessa finns även med dubbel och trippel färgväxling.
Bukettkrevader från cylinderformade effekter.
Polyp, pressade effekter som efterliknar palmträdets blad.

Solar

Fontäner som seriekopplats och monterats på en pappskiva. Skivan skall spikas fast mot någon fristående ställning och sitta så löst att den med lätthet kan rotera runt spiken. Effekten blir …en sol!

Det finns även lösa solar, små pjäser som roterar på marken när man tänt på. Näckrosen är ett exempel. Turbohumlan vars vingar gör att den stiger till 15 meters höjd är ett annat exempel.